|
||
This page in English
1 Sjövik (11, 17, 36, 37 och 38 finns ej)
Brunnen |
Ett av Karlskronas mest kända och besökta turistmål är tveklöst den lilla holmen Brändaholm som ligger cirka tre kilometer från Karlskrona centrum om man tar landvägen via Saltöbron och Dragsöbron, fast vattenvägen är sträckan betydligt kortare. Brändaholm är en vykortsidyll med 45 små röda stugor som troligen är Sveriges vackraste koloniområde och bilder från Brändaholm används vid vykortsproduktioner, inte bara från Karlskrona, utan ofta ser man vykort med bara texten "Sverige/Sweden/Schweden/Suede" med en bild på Brändaholm eller med bild från någon stuga på holmen. Brändaholm är ingen riktig ö utan en liten del av Dragsö där Karlskronas populäraste campingplats finns med ett mycket bra havsbad.
Alla stugorna på Brändaholm är röda med vita knutar. Så är faktiskt "lagen" på Brändaholm, alla byggnader måste ovillkorligen vara uppförda i samma stil när det gäller storlek, form och färg. Ingen stuga är heller större än 32 kvadratmeter och har även en liten trädgårdstäppa som hör till huset. Stugor och tomter är exemplariskt skötta och de flesta har även flaggstång med en svensk vimpel vajande i vinden.
Koloniområdet började bebyggas år 1920 och var från början en protest mot att Karlskrona kommun som ville plantera träd på holmen. Mycket tidigt en söndagsmorgon i mars år 1920 rodde fem man i en båt med byggnadsmaterial ut till Dragsö med målsättning att under dagen bygga upp en stuga på Brändaholm. Byggnadstillstånd saknades givetvis och det var därför viktigt att få stugan färdig innan den uppmärksammades. Efter drygt tolv timmars arbete stod vid 19-tiden en liten röd stuga med vita knutar uppförd. På måndagen den 24 mars 1920 uppmärksammades stugan och detta väckte stort uppseende i Karlskrona. Ledamöter från Drätselkammaren tog en titt på stugan, men ingen visste ännu vem som ägde den. När ägaren sedan hittades blev han kallad han till byggnadschefen som yrkade att stugan måste rivas. Ägaren och många andra arbetade dock för att stugan skulle få stå kvar och att Brändaholm skulle göras om till ett område med koloniträdgårdar och så blev även det slutgiltiga beslutet i frågan. Drygt tre år efter "svartbygget", den 28 april 1923, blev Dragsö koloniförenings kontrakt med Karlskrona stad klart och 37 kolonilotter på Brändaholm delades ut till Karlskronabor som ville köpa en kolonilott. Brändaholm blev då en relativt billig möjlighet för arbetare att få avkoppling från ett hårt arbetsliv på helger och helgdagar genom att koppla av med t ex fiske och odling av frukt och grönsaker. Ungefär vid samma tid grundades liknande koloniföreningar, t ex i Gullberna, strax norr om Karlskrona.
De som köpte sina kolonilotter på Brändaholm 1923 skulle nog ha svårt att förstå intresset för dessa tomter och stugor idag då dessa stugor är otroligt åtråvärda, trots att vem som helst inte kan köpa en stuga. Koloniföreningens regler säger att förutsättningen för köp är att man är mantalsskriven i Karlskrona kommun och dessutom behöver man ha en hel del pengar. Det är mycket sällan att några stugor överhuvudtaget säljs eftersom de nästan alltid går i arv till barn eller släktingar. Enda gångerna stugor säljs är i stort sett när ägarna gått bort och arvingarna inte är skrivna i Karlskrona, alternativt när arvingarna inte kan lösa vem som ska ta över stugan internt. För inte så länge sedan såldes faktiskt en stuga genom mäklare och intresset var helt enormt, även om många av besökarna på den tumultartade visningen kanske mest var intresserade av att få se en stuga och tomt på nära håll. Just denna stuga som var till salu var också en av de mest attraktiva med havsutsikt åt alla håll, men man blir ändå förundrad över att priset landade kring en miljon kronor för en så liten stuga med så liten tomt, omräknat per kvadratmeter blir det drygt 50 000 kronor, vilket är vad man får ge för attraktiva lägenheter på Östermalm i Stockholm.
|